Radisson tar Sheraton på knock-out i första ronden
Det här med Wireless Access är något som jag njutit av hela tiden sedan jag kom till Staterna. Inte en enda gång har jag behövt koppla in en sladd för att komma åt ett decent bredband, och det är ju inte helt fel.
Dock gör jag ständigt misstaget att ljubla så fort jag kommer in på ett nätverk utan att behöva ange lösenord, oavsett var jag befinner mig. När jag sedan öppnar firefox och inser att jag måste köpa en kod eller ange kreditkortsnummer för att få tillgång till internet blir jag gruvligt besviken. Som till exempel när Sebastian och jag stormade in på Starbucks beväpnade med våra MacBooks enbart för att använda internet (T-mobile access stod det på dörren) och Sebbe offrar sig med att köpa den obligatoriska latten för att personalen inte ska titta snett, och jag inser att för att komma ut på webben måste man teckna upp sig på en 20 dollar a month-plan för "unlimited access". Suuuuuurt.
Samma sak när jag idag anlände till Sheraton i San Francisco och bara råkar packa upp datorn först av allt. 15 dollar per dag skulle de ha för en bit bandbredd. MEN, teknisk som jag är så hittar jag ytterligare ett nätverk. Jag testar, kommer in på Radissons internetstartsida (måste alltså finnas ett sånt hotell i närheten) och ögnar igenom lite villkor. Efter jag trycker på "accept" så får jag upp en glad liten text; "Congratulations! You now have access to free Internet!"
Jag vet ju var jag ska boka hotell nästa gång. Over and out!
Dock gör jag ständigt misstaget att ljubla så fort jag kommer in på ett nätverk utan att behöva ange lösenord, oavsett var jag befinner mig. När jag sedan öppnar firefox och inser att jag måste köpa en kod eller ange kreditkortsnummer för att få tillgång till internet blir jag gruvligt besviken. Som till exempel när Sebastian och jag stormade in på Starbucks beväpnade med våra MacBooks enbart för att använda internet (T-mobile access stod det på dörren) och Sebbe offrar sig med att köpa den obligatoriska latten för att personalen inte ska titta snett, och jag inser att för att komma ut på webben måste man teckna upp sig på en 20 dollar a month-plan för "unlimited access". Suuuuuurt.
Samma sak när jag idag anlände till Sheraton i San Francisco och bara råkar packa upp datorn först av allt. 15 dollar per dag skulle de ha för en bit bandbredd. MEN, teknisk som jag är så hittar jag ytterligare ett nätverk. Jag testar, kommer in på Radissons internetstartsida (måste alltså finnas ett sånt hotell i närheten) och ögnar igenom lite villkor. Efter jag trycker på "accept" så får jag upp en glad liten text; "Congratulations! You now have access to free Internet!"
Jag vet ju var jag ska boka hotell nästa gång. Over and out!
Kommentarer
Trackback
