Harvard, SBCC, Linköping, Lund, komvux?
Under en av studentskivorna förra året låg det lite skämtsamt utplacerade konversationskort på borden. Ett av förslagen var "Planer efter gymnasiet". Efter detta stod en parantes, "tänk på att detta ämne kan framkalla ångest hos bordsdamen/bordsherren". Förmodligen en av årets största sanningar. Alla som man tog upp ämnet med de tre sista månaderna av gymnasiet skruvade lite på sig och svarade lite osäkert; "Tja... jag vet inte riktigt, plugga eller resa kanske?".
Sådär 16 månader efter studenten någonting verkar det faktiskt som att en del av de gamla gymnasiepolarna har lyckats bestämma sig för vad man ska trycka in i huvudet under de närmsta 3-6 åren. Jag har själv kommit ett steg på vägen, men det definitiva beslutet kommer dröja ännu ett tag.
Även om många väljer väldigt olika verkar alla följa vissa riktlinjer.
Antingen gör man ett taktiskt val. Pratar med folk, försöker att förutse var det kommer att finnas jobb och tänker över vad man är bra på. Det är väl egentligen det smartaste valet, ändå känns det som att få gör på det här sättet.
Många, förmodligen de flesta naturarna, väljer en beprövad väg och ser till att utnyttja sina fina betyg. Industriell ekonomi eller handels, precis som farsan gjorde. Förmodligen inte heller så dumt.
Och slutligen har vi de som istället för att klippa sig och skaffa en utbildning och framöver ett jobb, låter håret växa ut, satsar på att bli rockstjärna eller filosof. Vissa kanske skaffar en utbildning att falla tillbaka på, andra inte. Kort sagt de som satsat på att syssla med det som verkligen tilltalar dem, och att inte tänka för mycket på karriär eller pengar. Vet faktiskt inte om jag kan komma på en enda person i min bekantskapskrets som gjort detta.
(här skulle det egentligen ha varit en bild, men blogg.se bestämde sig för att sluta fungera)
Själv sitter jag med marknadsföring som major med ljudteknik vid sidan av och försöker inbilla mig att jag har en plan. Finns många olika vägar jag kan tänka mig att gå, men när alla jag känner är så otroligt "vettiga" i sina val känns det svårt att inte se sig själv som en Linköping/KTH alumni med en civilingenjörsexamen om ett par år.
Sådär 16 månader efter studenten någonting verkar det faktiskt som att en del av de gamla gymnasiepolarna har lyckats bestämma sig för vad man ska trycka in i huvudet under de närmsta 3-6 åren. Jag har själv kommit ett steg på vägen, men det definitiva beslutet kommer dröja ännu ett tag.
Även om många väljer väldigt olika verkar alla följa vissa riktlinjer.
Antingen gör man ett taktiskt val. Pratar med folk, försöker att förutse var det kommer att finnas jobb och tänker över vad man är bra på. Det är väl egentligen det smartaste valet, ändå känns det som att få gör på det här sättet.
Många, förmodligen de flesta naturarna, väljer en beprövad väg och ser till att utnyttja sina fina betyg. Industriell ekonomi eller handels, precis som farsan gjorde. Förmodligen inte heller så dumt.
Och slutligen har vi de som istället för att klippa sig och skaffa en utbildning och framöver ett jobb, låter håret växa ut, satsar på att bli rockstjärna eller filosof. Vissa kanske skaffar en utbildning att falla tillbaka på, andra inte. Kort sagt de som satsat på att syssla med det som verkligen tilltalar dem, och att inte tänka för mycket på karriär eller pengar. Vet faktiskt inte om jag kan komma på en enda person i min bekantskapskrets som gjort detta.
(här skulle det egentligen ha varit en bild, men blogg.se bestämde sig för att sluta fungera)
Själv sitter jag med marknadsföring som major med ljudteknik vid sidan av och försöker inbilla mig att jag har en plan. Finns många olika vägar jag kan tänka mig att gå, men när alla jag känner är så otroligt "vettiga" i sina val känns det svårt att inte se sig själv som en Linköping/KTH alumni med en civilingenjörsexamen om ett par år.
Kommentarer
Postat av: sebbe
Jag kommer iaf bli den forsta som blir rockstjarna i din vanskapskrets!
Trackback
